On days like this

Väldigt lång dag med väldigt lite innehåll.
Målat lite som jag skrev innan, har suttit där inne hela dagen mer eller mindre.
Lyssnat på musik och tänkt.
 
Fick en fråga igår från någon jag inte känner...
"Är du alltid såhär tyst och tillbakadragen?"
Och jag liksom dog lite grann för att, nej, det är jag verkligen inte.
Men jag är på god väg att bli det.
Herregud...
Att en människa kan få en krypa ihop på det där sättet...få en att känna sig totalt osäker och med ett enda ord för att beskriva det enkelt; fel, är inte klokt.
 
Jag är en öppen person.
Jag pratar med allt och alla och tycker om alla fram tills att jag eventuellt får en anledning till att inte tycka om dem.
Jag är glad och skrattar och är faktiskt rätt rolig också.
Och att få en sån fråga och inse vad som är påväg att hända med en själv gjorde mig både arg och ledsen.
 
För fy fan vad jag är dum mot mig själv.
 
Gonatt...
 
"...och jag jobbar som en slav
för att slippa tänka efter
vem jag är och vad jag gör
och vart jag är på väg"